Wednesday, April 10, 2013

Medeltid och Upplysningstid

Scripsit Harrison:*

Wolfgang Amadeus Mozart avled vid 35 års ålder den 5 december 1791. ... Faktum är att Mozart dog i samma ålder som otaliga andra invånare i Wien – och inte bara där. Medellivslängden i flertalet europeiska storstäder i slutet av 1700-talet var 35 år. På denna punkt var kompositören alltså helt normal.


Intressant ... Dante skref om sin 35-årsålder: "nel mezzo del cammin' di nostra vita". Hvar är skilnaden? Mellan storstad och landsbygd (som Dante tog mer hänsyn till och som verkar ha varit en skilnad under 1700-tal)? Eller gick rentaf medellifslängden ned efter Dantes tid?

Till skilnad från Boccaccio och Petrarca verkar jag minnas att Dante hufvudsakligen lefde före Stora Pesten. Och jag vet att pesterna slutade ganska sent i Frankrike - biskop Belsunce i Marseille vårdade pest-sjuka medan under Ludvig XV (la Régence snarare än hans personliga regering, tror jag) den sista pestepidemien (den med Belsunce, har jag för mig) stäfjades med quarantainer som genomdrefvos med skottlossning och dödande af folk som sökte undkomma dem.

Jag har andra anledningar att minnas att medellifslängden (borträknadt barnadödlighet) under just medeltiden var ganska hyfsad utom under krig och epidemier. I en af städerna - Carpentras har jag för mig - hade arbetande lika mycket ledighet som de sedan intet fingo förrän nittonhundratal, sedan Upplysningsmän (drifna af loger med fjes för de giriga och rika) talat mot de många helgerna. Jag blef - och förblir - bestämd motståndare till integral gustaviansk ideologie den dag jag fick veta att det var Gustav III (likaså upplysningstid, dog vid en tid nära Mozarts död med) afskaffade Tredjedag och Fjerdedag Jul, Påsk och Pingst. Före Reformationen - som jag också hatar - firades Jul ända till Trettondag och Påsk och Pingst med hvardera en veckas ledighet, d v s åtta dagar (vid Påsk och Pingst var Åttondagen i alla fall en söndag och dermed ledig huru som helst).

Ang. Harrisons öfriga uppgifter härom kan jag nämna att Mozart-kulten satte i ordentligt med en compositör, musikcritiker och novellförfattare som hette Ernst Theodor och lade till Amadeus före sitt efternamn Hoffmann, med en Per Daniel, som likaledes lade till Amadeus före namnet Atterbom, och med en Goethe som skref en fortsättning på Trollflöjten, om jag intet mins fel (hvilket jag kanske gör). Eller om det nu var att han hoppats ha andra delen af Faust tonsatt af Mozart, eller om han nu nämnde denne i andra delen af Faust. Men mitt primära tips var altså att Goethe skrifvit en fortsättning till Trollflöjten. Synd att Goethe och Mozart voro frimurare ... nu hade Goethe dock en bättre personlig anledning, utom god musiksmak, att uppskatta Mozart än loge-solidariteten: båda hade en munk vid namn Wolfgang som skyddspatron. Niohundratal, vandrade mellan Bayern och då ännu hedniska Ungern i missionsförsök. Hans förhållningssätt till sparfvar under en matpaus i nuv. Österrike är berömdt.**

Hans-Georg Lundahl
Bibliothèque Mouffetard
Onsdag andra Veckan efter Påsk
10-IV-2013

*Dog Mozart ung och bortglömd?
http://blog.svd.se/historia/2013/04/09/dog-mozart-ung-och-bortglomd/

** Hittade en del annat om denne på sagen.at : St. Wolfgang, Oberösterreich
http://www.sagen.at/doku/quellen/quellen_ooe/st_wolfgang.html

No comments: