Friday, June 15, 2012

Är en slägttafla med Oden bland fäderna förfalskad?

Anledning till frågan är att Dick Harrison, i stil med modern historiographie, tycks utgå derifrån. Här är passagen:

När jag avger omdömen – i det här fallet en trolig hypotes, inte ett uttalande om hur det absolut måste ha varit – gör jag det mot bakgrund av kunskap om den historiska situationen och genren/genrerna ifråga. Det är ett faktum att åtskilliga prominenta familjer och individer i äldre tid har utnyttjat sagor, krönikor och offentliga dokument till att förfalska historien och framstå som ädlare och bättre än de är. Ett känt exempel från svenskt 1500- och 1600-tal är familjen De la Gardie, som jag bloggade om för någon månad sedan. I Europa duggar exemplen tätt. Bland kunga- och furstehus under tidig medeltid var det inte ovanligt med allehanda asagudar, trojanska hjältar och märkliga odjur (se bara på de frankiska merovingernas idéer, såsom de framträder i Gregorius av Tours 500-talskrönika) i stamtavlorna. Och de var inte först. Julius Caesars förfäder lade in gudinnan Venus i släktträdet.


Att ha Oden, Njord, Frej bland förfäderna skulle mycket väl kunna vara lika vanligt i Sverige som att ha Karl den Store till förfader är det i Frankrike Benelux och Tyskland. Eller vanligare, i o m att dessa tre första Ynglingakonungar i Upsala fölgdes af Fjölner och Vanlande, samtida med Frode i Danmark och dermed till Caesar Augustus i Rom. Uppnebarligen talar jag då om menniskor som regerat i Upsala och som tagits af vidskepliga svenskar för gudar, i stil med Fantom of Bengali eller något, som ju tas för "vandrande vålnad" af infödda svartingar med okristen religion. Deremot härstammar man i sådana fall intet från gudarnas fader, urjetten Ymers bane eller jordens och menniskoslägtets skapare, som Oden presenterats i mythologiska sammanhang. Synd bara att Oden lurade i folk i Upsala att han var alt detta. Om den identificationen intet möjligen är sednare, men Snorre anser att Oden var den skyldige.

Trojanska hjeltar ser jag heller intet som problematiska. Och jag gissar att Melusina är en verklig person, likaväl som Myrddin Emrys och tidigare Hercules och Goliath från Gath voro det. En styggelse för judar, protestanter, atheister och deister och modern historie-forskning, men knappast för en väl bildad thomistisk tänkare.

Att Æneas räknas som son till gudinnan Venus ser jag heller intet som ngt problem. Hal Foster (annan fin serietecknare) ger en euhemeristisk förklaring, hu Aleta hade kunnat bli Venus Mater i ögonen på ngn amerinidiansk stam. Nu hade ju prince Arn turen att vexa upp bland kristna, men den turen hade intet Æneas, ungefär samtida med Kung David som helt riktigt påpekade att Gud hade gifvit hans nation ett ljus som just då förvägrades t ex trojaner. Klar står att Æneas förlorade sin mor tidigt, en annan idé än ovanlig blondhet kan vara att hon innan hon dog pekade på sol och aftonstjerna och sade "jag kommer upp dit snart" ungefär som St Thomas More pekade på solen och sade "I'll be above that fellow". Hon kan ju ha varit en rättfärdig och troende bland hednafolken. Sedan är frågan: är Jimmu härstammande från "solgudinnan" ett missförstånd för härkomst från Venus? Jag menar planeten är ju ganska nära solen ganska ofta, från vår stabila synpunct sedt. Jag tenderar altså att räkna kejsare Jimmu som härstammande från Æneas.

Länkar i commentarerna till artiklar der jag tidigare berört frågan!

Hans-Georg Lundahl
Beauvais UB
Jesu Allraheligaste Hjertas Fest
Fredag den 15-VI-2012

3 comments:

Hans Georg Lundahl said...

Hvad var Odin egentlig før en type?

och:

Tror jag på Ynglingatal?

angående "asar". Ang. Eneidens hjelte och Romulus:

After saying I believe Romulus' founding of Rome plausible ...
... why not add I believe Aineias founded Aineia (by leaving the weak ones behind there)?


och

Quel discrépance de critères entre Buican et Bloch ...

Buican tar en anthropologisk approche och hittar reptiliska förfäders reaction på T Rex i vår vampyrtro med mycken "transponering" i det förmodade collectiva minnet.

Bloch anser sig ha archeologiska bevis mot Romulus, eftersom han intet ger utrymme för ngn tranponering als i hvad som antingen är förfalskning eller i verklig bemärkelse collectivt minne, d v s transponering ang. hvad man betraktar som en stad som ngn skulle ha kunnat grunda i ngn mening af ordet.

HGL said...

Notera att Buican är evolutionist: en uppfattning jag intet delar als.

HGL said...

Eller vanligare, i o m att dessa tre första Ynglingakonungar i Upsala fölgdes af Fjölner och Vanlande, samtida med Frode i Danmark och dermed till Caesar Augustus i Rom.

Mathematik: ju fler århundraden som går efter en betydande mångbarnsfars lefnad, desto fler i folket är han en af förfäderna till.

Man har ju två olika föräldrar, fyra (normalt olika) far- och morföräldrar, sedan blir det åtta, sexton, trettitvå (hyfsadt ofta olika) et c. förfäder. Ju längre tillbaka desto mer af befolkningen vid en viss tid - ideelt alla utom de som sakna nu lefvande afkomma eller hvars afkomma skilts från öfriga, om man går tillräckligt långt tillbaka.

Och då ökar ju också chancen att ha en viss betydande person bland dem som förfader.